onsdag 14 augusti 2013

Den fick stanna.....


 
Vanligtvis så skulle jag inte låta någon rosa blomma flytta in i min trädgård. Men när vi flyttade in i vårt hus för 11 år sedan så fanns det redan ljust rosa höstannemoner. Eftersom det inte var min grej med annemoner alls just då så fick min mamma äran att ta så mycket hon ville. Men det är en vilje stark växt och den ville inte alls sluta växa i min trädgård. Ja vad gör man då, lättas är att bli vän med den och låta den få en plats i trädgården där den minst stör.
Idag är jag jätte glad för mina rosa annemoner och dom passar hur bra som helst där dom står, den sprider sig så nätt men vad gör väl det nu när man har en stor rabatt att fylla med ett hav.
 
Höst annemoner har fått en plats i mitt hjärta och idag är jag så glad för de flesta annemoner. Nu hoppas jag bara att dom vita ny planterade från förra sommaren också kan bjuda på lite blomning.

 
 
 

 
Zelda undrar var alla humlor och fjärilar tog vägen.... idag har det regnat en hel del och stundvis var det rejäla skurar som kom tillsammans med både blixt och dunder, så jag tror att dom har tagit skydd någonstans och såklart hoppas jag att dom kommer tillbaka en runda till.
 
 
Ha en underbar mitt i veckan
kram Anna
 
 
 
 
 
 

5 kommentarer :

Marina sa...

Fin header!

Höstanemonen älskar jag som annars har lite svårt för rosa. I trädgården är rosa mer ok än annars och då framförallt ljusrosa. Det har jag nog en hel del av egentligen.

Ha det bra idag!

Berit sa...

Jag älskar dessa skönheter med sina fina baksida på blomman och den underbara knoppen.
Ha en underbar dag!!

Photo by Maria sa...

Höstanemoner är så vackra.. Så vilken tur att du blivit vän med den rosa vackra blomman =)

Kram Mia

Felix sa...

Höstanemoner är verkligen vackra! Det var inte förrän förra året som de flyttade in här i trädgården. Tyvärr överlevde de inte vintern... Men jag får göra ett nytt försök.

Sensommarhälsnnigar
Elisabet

Laila sa...

I trädgården får det gärna vara rosa här men inte i garderoben eller hemtextilierna! Tur att vi alla är olika, så tråkig världen vore om alla tyckte likadant.
Ha det gott!/Laila