tisdag 18 mars 2014

Överlevare....

 
50 st francoise triumftulpan vit, hittar man i tre krukor i min trädgård. Det är första gången jag planterar tulpaner i krukor och jag måste säga att det ser lovande ut :)
 
 
Hortensiorna verkar ha klarat vintern fint och det börjar redan grönska så fint.

 
....även klövern har klarat sig fint, men den är rätt så tålig.

 
Just nu går jag i många tankar om väldigt mycket olika saker. Vill hinna med och göra massor både på jobb och hemma, men som alla andra är jag ingen undermänniska. Eller kanske är jag det? Såklart gäller det att planera sin tid för att få in maximalt men då finns det inget utrymme för det där extra eller som när något inte går som det ska. Jag brottas mycket med tiden och med mig själv att räcka till, jag har redan varit i "väggen" en gång och dit ska jag inte igen. Jag vill verkligen säga STOPP men det går inte just nu, hinner inte.  Tala om att varningsklockorna ringer. I förra veckan var jag och tog alla möjliga prover på allt från sköld körtelen till reumatiska prover, allt visar att jag är frisk som en nötkärna. Men varför vill då inte kroppen som jag? 
 
Hur gör du för att räcka till?
 
Kram Anna
 
 
 
 
 
 


5 kommentarer :

Veronica sa...

Ja, det där med att inte få tiden och räcka till, till allt man vill känns verkligen igen! Även jag har precis gått igenom hela kroppen utan att hitta några större fel.... Det kanske bara kroppens sätt att sätta stopp?

Ha det gott!

Louise sa...

Ja det där med tiden och känslan av att inte räcka till känner jag igen. Jag fick byta jobb och gå ner till 75 % för att känna att jag skulle fungera igen. Det är det bästa jag har gjort. Visst känns det att gå ner i lön men det var helt klart värt det. Hoppas du hittar en lösning.

kram louise

Marias Hörna - Njut av livet ♥ sa...

Den där känslan att inte tiden räcker känner jag allt för väl igen. Jag började jobba 95% en dag ledig i månaden. Oj vilken känsla av frihet. Och inte märktes det på jobbet och inte i lön nämnvärt. Ett tips!

Kroppen är bra på att bromsa om det blir för mycket och då måste man lyssna.

Lycka till nu och glöm inte andas djupa andetag. Kram från Maria

Trädgårdsflum, Ewa sa...

Åh vilka härligt " groende överlevare"...
Känner igen det där att man vill hinna så mycket, o de största kraven ställer man själv.
Själv är jag på gång tillbaka efter en hjärnblödning o resan är lång tillbaka.... Har lärt mig mycket på vägen att öppna en blogg tex. :)
Bra träning o kul med alla rara trädgårdsmänniskor! Och all inspiration! :)
Ta en sak i taget är lättare sagt en gjort, här o nu!
Men det är nyttigt!
Och jag har ett mål att komma tillbaka till 80% tempo, behöver inte nå upp till 120% om du förstår vad jag menar. :) Man kan vara nöjd ändå, inbillar jag mig ( om inte nöjdare) :)

Ta hand om dig, kram Ewa :)

Händigakvinnan sa...

Vi är nog många som gillar ett högt tempo, det är ju härligt att känna energi! Det gäller bara att förstå hur kroppen funkar, stress har en funktion. Jag hade behållning av att läsa "Stressa rätt" av Dan Hasson. Det jag lätt fuskar med är vilan och återhämtningen. Gissar att du läst Bodil Jönsson som funderar en del över tiden. Det senaste jag läst av en annan var tanke om att tiden inte går, utan den kommer till oss. Det tyckte jag kändes trivsamt;)
Kram på dig