Just nu är det lavendelens tur att ta över trädgården. Dom står där nu och vajar i vinden och jag låter handen dra sig sakta över blommorna och doften är underbar....
Sol, vind och vatten ja det är väl vad en svensk sommar innehåller.....tyvärr tror jag att någon har vänt allt fel i år för
Vatten hade det varit alldeles för mycket av
Vinden tycks öka här i Skåne, tror aldrig att jag har upplevt en så blåsig sommar tidigare
Sol ja den vet jag inte var den är just nu men det är sagt att den ska komma tillbaka och jag hoppas den gör det snart, tur att man fick njuta av den förra veckan :)
När jag klippte ner mina lavendel i våras fick några av de grövre skotten komma ner i en kruka och vips så blev det en ny planta. Så detta får jag fortsätta med till nästa vår för tillräckligt många lavendel plantor kommer jag nog aldrig att få.
Nu är det bara drygt två veckor till stora sonen V flyttar till Nya Zeeland.......och min mage känns väldigt konstig. En känsla som inte går att beskriva men jag undrar om det någonsin kommer bli som vanligt igen??
3 års studier men han kommer hem nästa sommar några veckor, en klen tröst men bättre än inga alls.
Ha det gott alla
Kram Anna
6 kommentarer :
Så underbart fint
Må så gott fina du
Kram malin
Så underbart fint
Må så gott fina du
Kram malin
Vad vilsamt och fridfullt det ser ut!!
Ja släppa taget om barnen är inte lätt. Min äldsta är bara 13 år än men den här veckan har vi släppt i väg henne på läger 10 mil härifrån....och det tycker jag känns jobbigt. Kan bara föreställa mig hur du känner nu när han ska flytta så långt.
Hoppas ni får fina veckor tillsammans nu innan han åker.
Kramar till er!
Linda
Ps. Ja lavendel kan man inte få för mycket av. Håller på med en omstrukturering i trädgården nu och önskar att jag hade krukat det jag klippte bort från mina lavendel i våras....lätt att vara efterklok ;)
Jag älskar ditt översta foto! Den snygga ställningen, lavendeln, gräset och så den limegröna funkian till det. SÅ snyggt!
Förstår att det känns jobbigt med Nya Zeeland-flytten. Man vill ju peppa och med förnuftet vet man ju att det är TOPPEN, men innerst inne...skulle jag få panik...:(
Kram // AH
Inte lätt att vara mamma alla gånger. Man vill ju att barnen ska känna sig älskade och alltid välkomna, att man tror på dem och vill att de ska utvecklas. Samtidigt så förstår jag absolut dina känslor just nu. Jag undrar helt ärligt om jag skulle klara det. Är inte säker på det.
Kramar!
Skicka en kommentar