måndag 10 januari 2011

Hemma igen....


Det här tänkte jag på igår när jag försökte få av is från mina boxbomsklot som hängde ner, hoppas dom repar sig.

Efter en aning strul så kom vi hem till slut. Vi skulle påbörja vår hemfärd igår morse vid fyra tiden hade vi bestämt så vi kom hem och hade eftermiddagen hemma och koppla av och fixa lite. men ack nej så bra skulle det inte bli.....när vi gick upp strax innan fyra så snöade det och hade gjort under natten och upp mot 30 cm hade de kommit och ingen som hade plogat. Maken sa inga problem det löser vi ändå......men....no det gjorde vi inte. Vi backade ut från vår uppfart till huset och ja där tog det stopp med stort P. Vi grävde och puttade och det blev bara värre och värre så fort vi försökte köra loss. Så där stod vi mitt på vägen och blockerade in till vårt område....jippi kl 4 som nu hade blivit 5 på morgonen. Vi hyrde vår stuga av skistar som vi hittade ett jour nr till och ringde, vi frågade om plog bilen möjligen var ute och körde om vi kunde få nr till dom...men nej hon hade ingen nr och var inte speciellt hjälpsam att ordna det heller för dom hade inget att göra med pogningen. Nä men vi är en kund som har hyrt en stuga av er som behöver hjälp att komma ut från området. Jag förstår att det inte är lätt att ha de plogat kl fyra på morgonen men att vara hjälpsam och försöka hjälpa har väl inte skadat någon??
det blev ett blankt nej och luren på, vi lät bilen st med varnings blinkers på och gick in i stugan igen. Pojkarna gick och la sig och maken och jag satt och pratade om hur vi skulle göra. Ringa bärgning eller vänta? Men hur skulle bärgaren komma fram när det inte var plogat, vi väntade till kl 8 och ringde skistar igen, men samma svar. Då blev maken arg och tog på sig och ut och skottade runt bilen för att få ut det arga ut kroppen om man säger så och jag och Alvin gick på hjälp runda och leta upp var plogbilarna befann sig. Vi fick napp efter en stund och jag stoppade killen ovh berättade hur det var och tack snälla för att det finns vänliga människor......jag kommer. Han kom med direkt och hjälpte oss, plogade vägen fin och runt bilen så vi kom loss. Tack snälla du. Nu var kl 9 och vi började vår resa hemåt på 75 mil. Tyvärr var det fler än vi  som skulle hem, även om det var rätt ok men det var ju det vi ville slippa med att gå upp kl 4.
Nio timmar senare var vi hemma trötta men ändå glada för, BORTA BRA MEN HEMMA BÄST.


Ha en härlig dag
Kram Anna

I morgon ska ni få se vad jag köpt, har inte hunnit fota dom än.

10 kommentarer :

Monica sa...

Hej, på dig !!
Oj,oj, vilket äventyr !!!
Ja, ofta eller alltid blir väl saker och ting tvärtemot vad man tänkt och planerat,tyvär...
Tur att det löste sig till slut och ja, hemma är väl ändå alltid bäst !!!!
Kram ,
Monica

Snäckskalsdalen. sa...

Vad blir man på sådana männsikor som skistar-tanten.....trött.....det är nästan ingen idé att ens bli arg, det liksom tjänar ingenting till. Tur att Alvin och du nosade upp snälla killen. Och då får jag väl tycka att killar ofta är himla gulliga och hjälpsamma, dom fixar och dom är flexiga och goa.
Skönt att komma hem efter en såpass lång resa.
Och nu väntar vi bara på att få se vad du köpt.
Kram

Helena sa...

Jo jo vissa kanske inte har i serice branschen att göra för även om man inte kan göra nått så finns ju alltid annat sätt att säga det på!
Ska bli kul att se dina fynd!
Kram från mig!

Emmas utsikt sa...

Men så dåligt! Man måster ju ha plogade vägar i ett stugområde!

Kram Emma m bebis på armen, dvs en hand ledig...

Katarinas trädgård sa...

Usch vad jobbigt när man har stigit upp tidigt och vill komma iväg direkt, fy!!! Är det inte dags att ta bort snöandet från bloggen nu?!
Kram
Katarina

Almbacken sa...

Grrrrrr, man bli ju tokig.

Skönt att ni kom hem välbehållna i alla fall.

Kram / Maria

Anna-Karin, Landet Krokus sa...

Usch, vilken pärs! Skönt att ni är hemma välbehållna nu iaf... :)
Kramar!

betong ute och inne sa...

hej kusin vitamin...
Fy vilken hemfärd ni hade...trist!
Nåja ni är hemma och välbehållna..:)
Ser dina fina bilder och är det bara jag som är knäpp och längtar något fruktansvärt???
Ha en bra dag kraam Malin

Cilla sa...

Vilken tur att det finns människor som kan och vill hjälpa till.
Vilken härlig bild. Jag undrar så om mina buxbomklot klarat sig eller om de överhuvudtaget är klot längre.

Cilla♥

Dreams of Clematis sa...

Vad skönt att ni kom hem välbehållna!
Glad att höra att det fortfarande finns människor med hjärtat på rätt ställe.

Kram Len